söndag 3 augusti 2014

Forts Dag 100

Blivit en vana att skriva flera gånger samma dag...vet inte om det är ett dåligt tecken kanske...
Precis när jag skrivit klart på förmiddagen så ringde M. Tyvärr gav jag med mig, utan fajt, att lämna barnen hos henne. Jag följde inte med upp men vi pratade lite utanför. Jag känner att det kommer så mycket känslor när vi ses. Jag blir ledsen och arg. Jag vet inte riktigt vilken känsla som är starkast men när jag lämnade så kände jag att jag ville ringa upp henne och be henne fara och flyga....samtidigt som jag kände mig ledsen. Herregud vad svårt det är att tolka sig själv. Sista dagarna har dock utan tvekan varit bakslag. Jag kunde inte hålla mig heller utan sa till M att jag visste att dom varit i Stockholm några dagar, men inte hur jag visste. Hon medgav utan omsvep. Varför skulle hon ljuga förresten, hon är ju fri att göra som hon vill. Jag frågade om hans fru visste och det gjorde hon troligen inte. Tycker synd om henne, hon mår troligen sämre än mig just nu.
Jag kan iaf konstatera att jag inte fått tillräcklig distans för att kunna prata och LYSSNA på M. Jag tror nog inte hon är mogen för det heller egentligen, även om hon påstår det.

När jag kom hem så cyklade jag in till jobbet och tränade. Cyklade tillbaka, duschade och sen tog jag en promenad. Tittade lite på tv och messade lite med E. Har en liten föreställning om att hon är en mysig tjej. Ska gå varsamt fram, kanske föreslå en fika om några månader om vi fortsätter hålla kontakten. Den som lever får se......

Nu ska jag sova, M kommer med grabbarna vid 0630.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar