10 dagar sedan jag skrev sist och livet rullar på. Det har hänt endel på dessa dagar och jag har mått både bra och lite sämre. Även om jag ibland mått lite sämre så går det ändå inte jämföra med hur dåligt jag mådde för några månader sedan.
Sedan jag skrev sist så har min kontakt med L fortsatt. Det som hände efter vi var ute och åt skapade lite konstiga känslor i mig, Det var såklart skönt med närhet, det något som jag saknat. Samtidigt har jag haft en liten oro över vad som ska komma ut av det. Jag vill verkligen inte såra L. Under förra veckan så var jag i Stockholm på utbildning. Jag och L hördes nästan varje kväll och hade några långa telefonsamtal. Jag uppskattar det men är samtidigt rädd att hon ska investera för mycket känslor. När helgen kom och jag åkte hem så bestämde vi att ta en promenad. Så blev det och vi stod sedan på parkeringen och pratade länge. L ville ses dagen efter oxå men kunde inte eftersom D skulle jobba.
På lördagen åkte jag ner till Stockholm igen och sprang ett halvmaraton. Det var hur kul som helst och jag gjorde en riktigt bra tid. För att inte avslöja för mycket identitet så nöjer jag mig med att säga att jag gjorde en tid under 1.33.
Jag hade på känn att L kanske skulle fixa så att hon kom loss iaf och mycket riktigt så fick jag ett sms efter loppet där hon undrade om jag ville ha sällskap. Jag tvekade lite men när suget att fira loppet lagt sig lite så sa jag ja.
L kom till mig och vi hade en riktigt trevlig kväll. Min oro för vad det ska leda till finns med hela tiden. Jag kommer inte bli kär i L och jag är rädd att jag tillslut sårar henne. Samtidigt så gillar jag att umgås med henne, Jag får låta tiden gå och utvisa vad som händer. Men jag ska hela tiden vara ärlig mot henne!
Mina känslor för M pendlar lite. Ibland känner jag en enorm saknad av familjelivet och det vi hade, jag och M. Jag saknar känslan av att vara en familj och det gör ont i mig att behöva skicka barnen fram och tillbaka mellan oss. Även om barnen verkar ta det bra så är det ändå jobbigt. Jag har haft några dagar när jag känt mig lite nere.
Idag har jag mitt sista samtal. Det ska bli skönt att prata lite men jag vågar inte berätta att jag träffat L på det sättet som vi gjort. Jag håller det för mig själv.
Jag har hemstudier i min utbildning den här veckan. Kanske är det därför jag känt mig extra ensam också, när man inte har någon riktig vuxenkontakt under dagarna. Från nästa vecka är det 3 veckor utbildning i Stockholm. Det blir många hotellnätter och tid att fundera. Kommer bli jobbigt att inte träffa grabbarna mer än på helgerna men jag har inga alternativ.Även om vi fortfarande bott ihop så hade det ju varit likadant,
M har bytt efternamn överallt nu, På FB ändrade hon under veckan som var. Det kändes lite konstigt men gjorde inte så ont som jag trodde. Barnen har pratat om att mamma heter ........ Så hon verkar ha berättat för dom att hon bytt namn iaf. Våran relation är fortsatt ganska kort. Jag har inte den styrkan ännu att bara vara som vanligt. Vi bråkar inte och jag är inte otrevligt men vi pratar bara om det nödvändigaste.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar