Dag 135 - Vad hände?

Sitter och äter frukost med grabbarna. Helgen har varit...ja, märklig, bra och konstig.
I fredags kväll skulle jag träffa L, hans fru. Jag har sett fram emot det hela veckan men under fredagen var det blandade känslor. Vissa stunder kändes det spännande men sekunder senare kändes det som jag inte ville. Men givetvis så bestämde jag mig för att fullfölja. Jag intalade mig att det är vad det är och känns det konstigt så kan jag åka hem efter vi ätit.
Vi möttes upp och promenerade till restaurangen där vi skulle äta. Det kändes ganska snabbt avslappnat och vi hade inga problem att prata. Vi pratade mycket om M&D. L bor ju fortfarande ihop med D och hon ligger en bra bit bakom mig i processen.
Jag tror L känner att jag lyfter henne lite och hon får hopp av att se att jag kommit lite längre.
Tiden rusade iväg och vi bestämde oss att gå vidare. Vi gick till en närliggande bar och drack några öl och fortsatte prata. Jag tror vi båda kände att kvällen kunde sluta hursomhelst, vilket den också gjorde.
När vi lämnade baren så var jag rakt på sak, jag frågade vad hon ville, skulle vi säga godnatt eller skulle jag följa henne till det övernattningsrum hon hyrt i sin kompis trapphus. L ville att jag skulle följa med och så blev det. Vi pratade endel när vi kom dit och hon erkände då att hon tänkt köpa en flaska vin med sig utifall det skulle bli som det nu blivit. Det var lite skönt att höra att hon tänkt tanken innan oxå. Vi pratade om hur sjuk situationen är och vi pratade om hennes och min "relation" till varandra. Vi var överens om att saker är som dom är och att man på vägen till att må bra måste få ha lite roligt påvägen.
Jag sov kvar med L. Det var skönt att känna en annans människas hud och närhet.
Jag kände mig ganska säker på att jag inte skulle få ångest dagen efter men var mer orolig för L. Hon mår sämre än mig och har så mycket framför sig att gå igenom. Hon träffar ju D dagligen och jag är rädd att hon ska må dåligt. Hon sa själv att hon säkert skulle få lite ångest men att hon vet att hon inte gjort något fel och inte brutit något förtroende. L frågade mig om jag gjorde det av hämnd, det var bra att hon frågade, jag känner inte att jag gjorde det av hämnd, jag tänker inte berätta för M.

Igår och idag har jag funderat på vad som hände och varför. Jag känner attraktion till L, jag saknar någon att mysa med. Jag tror att situationen är alltför konstig för att jag skulle kunna bli kär. Men jag uppskattar kontakten med L och hon är mysig.
Min största rädsla är att göra henne illa, jag vill verkligen inte det. Jag vet vad hon går igenom och jag vet hur bräcklig man är då. Även om hon säger att hon är införstådd med att det som hände och våran kontakt är vad den är så måste jag vara observant så att hon inte investerar för mycket känslor och blir sårad. Jag skulle bli besviken på mig själv om jag gör henne illa.
Fick ett sms av L igår kväll, hon skrev att vårat gos lämnat en skön känsla i kroppen. Jag blev glad av det, då har hon iaf  inte haft så mycket ångest.
Är ganska säker på att vi kommer fortsätta ha kontakt och kanske ses fler gånger, men jag måste vara ärlig hela tiden om vad jag känner och tänker. Så länge ingen blir sårad så fortsätter jag gärna kontakten.
Tänk hur det kan bli, det här hade jag inte räknat med för några månader sedan.

Imorgon åker jag på utbildning. Totalt 5 veckor varav 4 på hotell. Kommer bli jobbigt att träffa grabbarna så lite. Kommer säkert bli endel långsamma kvällar på hotellrummet också men det ska gå bra. Vi får se vad som hänt när dom här 5 veckorna gått. Det blir säkert tätare mellan inläggen här när jag får mer ensamtid närmsta veckorna.